Först vill jag bara ge en tanke till mina underbara vänner. Jag älskar er! Jag vet inte vad jag skulle tagit mig till om jag inte hade er. Ni är guld värda!
Hade inte ett trevligt uppvaknande i morse i alla fall. Jag bokstavligt talat grät när jag vaknade av min väckarklocka. Usch vilka hemska mardrömmar jag drömmer! Dessutom så får jag huvudvärk varje gång jag har drömt något hemskt och väckarklockan väcker mig. Det blir liksom för hastigt. Så jag har gått runt med lite skummande huvudvärk hela dan, inte så jättetrevligt.
I förmiddags passade jag Amadeus medan Jennie var på sjukhuset. Dock tog det 1 ½ timme istället för en halvtimme som Jennie trodde, hehe. Vi var ute och promenerade i Boulongern och försökte fördriva tiden. Han saknade nog sin mamma mot slutet, då han bara tjöt och tjöt. Man vet ju inte riktigt vad man ska göra när ingenting hjälper. Han ville inte ha välling, inte nappen, ingening passade. Frustration! Men det gick bra, man lär ju ha överseende med att det är ett litet barn =) Dom är för söta ändå!
Kom hem och var huuungrig, så gjorde egna (!) biffar. Riktigt gott blev det. Fia kom förbi, men skulle iväg lika snabbt igen. Jag åkte till Sandra och vi tog en promenad hem till Anna och drack kaffe. Stannade bra länge, även Stefan kom dit efter ett tag. Pratade om alltifrån religion till pensionssparande, möööcket trevligt. Tog en rask prommis tillbaka, sen skjutsade jag hem Stefan. Han och Matilda ska bli sambos nu, känns surt. Nu stadgar alla sig rejält och här står man själv övergiven liksom. Inte lätt inte, men man måste ju försöka acceptera läget. Livet är hårt.
Dom har i alla fall spacklat hela taket idag, så jag förmodar att dom ska måla i morgon. Det går framåt i alla fall. Den där inflyttningsfesten får vi nog skjuta på ett tag, tills det blir nån jävla ordning här.
Idag har jag faktiskt fixat ett Icakort. Nu ska jag bli lite mer organiserad! Autogiro varje månad, jajjamen! Sen Willys i Hemsta öppnade har jag alltid handlat där, men tro det eller ej så har jag svårt att vistas i den där affären just nu. Trots att det låter larvigt så är även det ett minne. Det var ju bara Willys som gällde då. Jag blir bara nedstämd när jag går in där, så varför ska jag utsätta mig? Men Ica Kvantum är ju riktigt nära mig, och det är ju ett plus.
Jag var ju hemma från jobbet i söndags, och slarviga jag glömde att ringa och tala om om jag kommer i morgon eller inte. (Har varit ledig måndag & tisdag) Nu får jag inte tag på nån där, antar att larmbilen är ute på jobb. Jag chansar att gå till jobbet i morgon. Har dom satt in nån för mig så kanske det är sjukt nån annanstans så att jag får jobba ändå. Men annars lär jag verkligen ta igen dom här dagarna. Jag har inte råd att gå hemma.
Hoppas ni sover gott!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar