Jag längtar efter ljuset. Jag hoppas det kommer snart, men just nu känns det jävligt långt borta. Jag kan inte ens förklara hur det känns, jag orkar inte och jag vill inte. Det hjälper mig inte. Jag hoppas bara jag hittar tillbaka till mig själv. Att gå runt i intet, som att ingenting har betydelse, det funkar inte. Men så känns det nu. Så är det nu. Det går bara mer och mer utför. Varje dag väntar en ny förlust. Vad kommer härnäst? Jag är inte långt ifrån att förlora mig själv. Dom här jävla känslorna tar all min energi. Jag önskar jag inte kunde känna.
Jag är slut. Allt är slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar